Jag är redo nu!

Jag tror att jag är redo, redo att våga möta den stora kärleken. Jag har tröttnat på att leka runt och ha någon för en kväll, men inte mer. Det är inte roligt längre. Jag har gjort det och nu är det dags för något nytt. Jag säger inte att jag inte trivs som singel, för det gör jag. Men det har börjat bli vardag och trist nu efter några år. Det har stundtals funnits någon, men inte på det viset jag vill att det ska finnas en person där för mig. Jag har tröttnat på det ytliga liv som singellivet är. Jag är redo att våga älska någon, våga låta någon lära känna mig.

Och det kanske finns någon som ger mig pirr i magen, men jag vet inte om det är någon det skulle kunna bli något med. För att få veta det måste jag samla mod och sluta göra bort mig varje gång personen är i närheten.

En annan tanke är att det kanske är dumt att träffa någon nu. För jag ska trots allt lämna Jönköping till sommaren och jag vet inte om jag vill ha ett distansförhållande... Det är inte riktigt min grej, jag har ju testat förut.

Vem vet vad framtiden har att erbjuda. Jag tänker i alla fall försöka njuta av mitt liv och ta vara på alla vackra komplimanger jag får. För det finns personer som vet hur de ska göra mig glad. :)