Dags att blogga lite igen. Det är snart en månad sedan sist. Var nog egentligen inte meningen att det skulle gå så länge mellan gångerna, men nu blev det så. Har inte haft lust att skriva skulle jag väl vilja säga. Så nu varnar jag er för att det kan bli ett långt inlägg... ;)
Allt är dock bra såhär i början av 2008. Livet känns ganska fint och året har fått en bra början. Har snart varit i Jönköping en vecka och ännu har jag hållt mig till det jag vill. Kanske har det inte blivit pluggat riktigt så mycket som det var tänkt, men det går ju framåt i alla fall. Ska bara försöka få lite bättre disciplin på mig själv. Då går det däremot bättre med det där som kallas motion. Har lyckats komma ut och gå 3 av 5 dagar i denna veckan än så länge och idag blev det till och med två gånger. En gång själv och en gång med Mia. Är riktigt stolt över mig själv än så länge. :D Får väl se hur det går i fortsättningen. Håller tummarna för att jag ska lyckas, mår ju trots allt så mycket bättre av de där promenaderna. Riktig terapi för själen.
Julen firades hemma i Tvååker med familjen. Det var skönt att lämna Jönköping och vara någon annan stans för ett tag. Var hemma i två och en halv vecka och de var de bästa veckorna på länge. Det blev flera fikatillfällen med de bästa, jag älskar att fika med dem! Minogn är bäst! Fika med mamma, lite shopping, fest på juldagen (aldrig mera op eller skåne akvavit ;D eller vad säger ni, ulle och ida?), gos med katterna (de sötaste), promenader, Gekås, vila, masssage, fotvård, mys ;), fest på nyårsafton, bad i badtunna medan snön föll... och en massa mer. Minnen som kommer finnas för alltid. Många leenden, skratt och mycket mycket mera!
Känner hur jag längtar hem, hem till något nytt och samtidigt något gammalt. Jag saknar tiden som var, den där obekymmerslösa tiden, när allt var så enkelt. Den kommer aldrig tillbaka, men jag vill skapa mig ett nytt liv och just nu vill jag göra det i Varberg, så det så! Det är där de bästa finns. Några av dem finns så klart här med, men de kommer inte att finnas här för alltid. Några har ju redan försvunnit och till sommaren försvinner Mia också, då mister den här stan sin lockelse. Det har den redan börjat göra. Jag vet att min tid här börjar rinna ut, det är dags för någon annan att ta över, när sommaren kommer är det slut. Det finns många minnen jag kommer ta med mig från den här tiden i den här stan och som jag aldrig kommer att glömma.
Och jag ska ta vara på de sista månaderna, oroa er inte!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar